Kommunikation vid affekt
Ofta går det väldigt fort när Mini reagerar. Och inte sällan har hon missförstått situationen eller ser bara en möjlig väg. Kanske trillar en arm av från en barbiedocka och Mini börjar omedelbart skrika och gråta att dockan är trasig, inte går att laga och att allting är förstört för alltid. I det läget kan det vara extremt svårt att nå fram med informationen att det faktiskt bara är att sätta tillbaka armen. Och får man inte ens röra dockan utan att få en riktad spark kan det vara bra att ha ett sätt att kommunicera direkt och ordlöst. I andra situationer kan Mini ha blivit upprörd över något som hon inte lyckas lösa men Morsan vet att det går att lösa på ett annat sätt än det Mini prövar. Då kan det också vara bra med denna direkta och ordlösa kommunikation eftersom alla Morsans försök att nå fram till Mini i det här läget möts med ännu mer kraftfull affekt som kanske varar väldigt länge och är väldigt utmattande för Mini - helt i onödan.
I vissa situationer kan det såklart vara så att det faktiskt inte alls går att lösa det som Mini hängt upp sig vid. Det kanske behövs en helt ny plan. Men Mini kan bara se det enda sättet eller inget alls. Ibland behöver också Morsan tydliggöra att hon inte förstår vad som händer och att det är därför hon inte hjälper Mini. Mini kan bli väldigt upprörd när Morsan inte ingriper men hon kan inte förstå att Morsan inte vet det Mini vet. I alla de här lägena känner Morsan att hon behöver ett bildstöd att kommunicera med.
Det är förstås inte nödvändigtvis så att Mini slutar skrika och sparka och gråta för att hon nåtts av informationen. Men hon har den i alla fall och kan bearbeta den i sin egen takt. Situationen styrs mot ett mer konstruktivt håll.
Bildkorten kan Morsan under tystnad visa upp för Mini i de olika situationerna. Mini kan se dem och lagra informationen utan att behöva klara av varken ord eller ramla in i en förvirrande argumentation.
