Gula måndagar
Jag har tidigare skrivit om synestesi. Synestesi betyder samtidig förnimmelse och är en form av extraupplevelser kopplat till sinnesintryck eller tankar som finns hos c:a 4% av befolkningen. På Karolinska institutet kan man bland annat läsa att människor med synestesi ofta kan koppla siffror, bokstäver, veckodagar eller andra språkliga enheter till färger. I en forskningsstudie som Janina Neufeld gör, undersöks sambandet mellan synestesi och autism. I en pilotstudie hon gjort framkom att flera personer med autism också hade synestesi. Andra forskare har också upptäckt denna länk.
När jag läser denna intressanta text av Ola Danielsson som först publicerades i Medicinsk vetenskap nr 1 2020 kommer jag genast att tänka på de fastlagda färgkoder som mycket ofta används i kontakten med personer med autism. Jag syftar förstås på veckodagarnas färger vid användning av scheman.
Färgerna som används för att tydliggöra veckodagarna är internationella och kommer ursprungligen från USA. TEACCH (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped CHildren) är ett habiliteringsprogram för personer med autism.
Tydliggörande pedagogik, som används i Sverige, är en variant av detta program som syftar till att använda sig av det visuella i undervisningen av barn med autism för att stödja deras utveckling. De fastlagda färgerna ser ut som följer: måndag-grön, tisdag-blå, onsdag-vit, torsdag-brun, fredag-gul, lördag-rosa och söndag-röd.
Om forskningen som Janina Neufeld och andra arbetar med nu visar att synestesi och autism har en tendens att förekomma tillsammans - vad händer då för dessa personer när vi använder fastlagda färger för veckodagarna? Syftet är alltså att visualisera och med detta förtydliga något men om personen i fråga ser måndag som gul i stället för grön blir metoden kontraproduktiv. Kanske står det på schemat att det är ledigt på fredag. Personen lägger på minnet att det är ledigt den gula dagen men associerar färgen gul till måndag på grund av sin synestesi. Detta skapar då förvirring och kanske leder det till och med till att personen i fråga uteblir på måndagen men dyker upp på fredagen. Aternativt upplevs veckoschemat extremt rörigt och i stället för att uppleva att det underlättar måste personen lägga mycket energi på att anstränga sig att tolka schemat rätt eftersom de egna associationerna eller upplevelserna är så starka och krockar med den information som ges utifrån. Jag tycker att den här forskningen är mycket intressant eftersom den kan komma att påverka hur vi arbetar med visuellt stöd.
I det praktiska arbetet behöver vi förstås redan nu vara uppmärksamma på ifall de vi stöttar har synestesi och vad det innebär för kommunikationen.
De fastlagda färgerna för veckodagarna.
Hur en enskild person med synestesi skulle kunna uppfatta veckodagarna med sina högst individuella associationer.
Illustration av hur förvirrat det kan bli för personen ovan som presenteras för ett schema med de fastlagda färgerna.
Läs mer om synestesi och forskningen kopplad till autism här. (Karolinska institutet)
Läs om forskningsprojektet om synestesi och autism här. (Karolinska institutet)
Läs mer om ursprunget till veckodagarnas färger här. (Specialpedagogiska skolmyndigheten)
Läs mer om veckodagarnas färger här. (Specialpedagogiska skolmyndigheten)