Låt dig smittas!

07.05.2014 11:00

Kommunikation är mer än språk och kroppsspråk. Jag har alltid fascinerats av den ordlösa och mer komplexa kommunikationen.

 

Du som arbetar med eller i grupper känner säkert till hur en hel grupp kan påverkas av att en enda gruppmedlem är instabil, även om den personen inte ger något direkt konkret uttryck för det.

Du som har eller har haft en partner har säkert varit med om att hen kommer hem från jobbet och är grinig och får dig att känna dig ledsen, arg eller kass trots att det egentligen inte är relevant för situationen.
 

Vi människor smittar varandra med våra känslor, våra affekter. Vi speglar omedvetet andras känslor och förnimmer eller upplever dem i oss själva. Vi människor projicerar också på varandra, d.v.s. vi för exempelvis över känslor på andra som egentligen hör hemma hos oss själva. Ett klassiskt exempel på det senare är hur vi låter vår frustration över jobbet gå ut över partnern. Vi kanske är otrevliga mot den vi lever med fastän det egentligen är chefen vi skulle vilja gå in och skälla ut. Vi kan också anklaga varandra för sådant som vi själva egentligen känner. Ett exempel är hur vi kan gå runt och uppleva att någon annan är irriterad på oss när det egentligen är vi själva som är irriterade.

 

Bo Hejlskov Elvén skriver såhär om affektsmitta:

”Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små:
- Glädje
- Överraskning
- Ilska
- Ångest
- Fruktan
- Ledsnad
- Skam
- Leda
- Avsmak/avsky

Affekt smittar - vi känner av varandras känslor. Det gör vi genom så kallade spegelcellsfunktioner. Vi speglar varandras muskelspänningar. Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta. Det är det första ledet i empatiutvecklingen. Barn med NPF eller utvecklingsstörning har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen. Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter.”

 

Läs mer från Bo Hejlskov Elvén här.

 

Så här beskrivs begreppet projektion i Natur och Kulturs psykologilexikon:

”Reaktionsmönster som består i att en person förlägger egna synsätt, motiv och känslor till en annan person, eller ser den egna gruppens synsätt, motiv och känslor även hos en annan grupp. Det finns också en tendens hos människor att tolka konstverk, teorier, författares tankar osv utifrån egna tankemönster, attityder och motiv i enlighet med egna uppfattningar. Man "tolkar in" egna föreställningar i olika typer av fenomen och händelser, vilket ofta leder till missuppfattningar och felhandlingar. Ordspråket "På sig själv känner man andra" beskriver i en allmän form vad projektion är.”
 

Det är lätt att tro att dessa fenomen till stor del är negativa. Men de är faktiskt fantastiska verktyg om vi kan identifiera dem och använda dem rätt! För både affektsmittan och projektionerna innehåller massvis med information om hur den andra personen känner sig. Och även om inte barnet med NPF har utvecklat förmågan att särskilja egna och andras affekter så har vi som möter barnet gjort det. 

När Mini hela tiden anklagar andra, skuldbelägger och klagar känner sig Morsan tillslut värdelös. Hon går runt med en känsla av otillräcklighet och frustration. Men är det Morsan som är otillräcklig? Kanske är det så att det är denna upplevelse Mini själv har inombords. Kanske har hon fått Morsan att känna sig precis så oduglig som hon själv känner sig. Om Morsan kan identifiera sin upplevelse och rannsaka sig själv så att hon kan urskilja om den är hennes eller ej kanske hon kan få viktig information om hur Mini har det inuti. Och genom att Morsan själv upplevt det får hon en större förståelse för det än om Mini faktiskt förklarat det i ord. Mini kommunicerar fantastiskt väl genom sin projektion.
 

När Mini kommer in i rummet blir det en pressad stämning. Familjen liksom håller andan lite. Mini är tyst och gör inget särskilt men det känns tydligt att det ”är något”. Den pressade känslan som familjen upplever speglar med stor sannolikhet det Mini känner. Hon kanske håller ihop en massa känslor efter en tuff skoldag och smittar familjen med detta bara genom att uppenbara sig. I stället för att reagera på den pressade känslan som om den var familjens, eller något Mini utsätter familjen för, kan en vuxen inta lite perspektiv på situationen och fundera över om det här kanske är viktig information om Minis mående och utifrån detta välja hur hen bemöter Mini på bästa sätt. Ännu en gång har Mini kommunicerat oerhört väl. 

 

När vi har att göra med en Mini som kanske inte kan förmedla det hon känner och behöver ställer det extra höga krav på oss som möter henne att lära oss att tyda den omedvetna kommunikation som hon faktiskt använder sig av!

 

Vi kan naturligtvis också ”smitta” Mini med vårt lugn. Genom att uppträda lugnt när Mini är upprörd hjälper vi henne att inte låta upprördheten få kontrollen över både henne och oss själva.

Läs mer om affektsmitta och lågaffektivt bemötande på Anna C Nilssons blogg här.
Anna är bl.a. en av de först utbildade Studio III tränarna.

 

Värj dig inte mot projektioner och affektsmitta! Låt dig smittas! Men träna dig att identifiera fenomenet, urskilja vad som är dina egna känslor och den andras och förvalta informationen väl!

 

Denna vecka är det tema kommunikation på Neurobloggarna. Läs fler inlägg här.