Konverterat kaos och luftsmällar

01.02.2014 13:26

Konverterat kaos och luftsmällar

Ofta är kaosteknik något man utför och uppfinner på stående fot, i stundens hetta. Alla ni som möter NPF vet vad jag menar...
En Mini jag mötte var alldeles särskilt upprörd en dag och attackerade mig gång på gång. Hon ville få bort mig och ersätta mig med någon annan. Under ett av utbrotten hade hon sönder något som satt fast på väggen. Eftersom jag inte kunde laga det just då lät jag det vara tills senare och ville bara undvika att hon gjorde sönder det ännu mer. Men jag visste att om jag skulle försöka hindra henne från det skulle det bara trigga henne att fortsätta. 

Det gick blixtstnabbt i mitt huvud: "Vad är det hon försöker göra? Hon är rädd, hon känner sig otrygg med mig, hon har förlorat kontrollen. Om jag ger henne en chans att på ett lekfullt sätt få lite kontroll över mig och över situationen kanske jag kan bryta hennes aggressiva beteende. Ett extra plus är det om hon kan få vara lite sadistisk mot mig på ett ofarligt sätt i stället för att attackera mig." Jag visste ju att hon egentligen inte ville attackera varken mig eller någon annan och att hon fick ångest efteråt för att hon gjort det. Planen var solklar. 

Jag sade med glimten i ögat: "Nej, nej, nej snälla du peta inte där (på det hon gjort sönder) för då kanske jag får ont!" Något glimmade till i hennes ögon och hon provade genast att sätta sitt finger, försiktigt på platsen. Jag låtsades omedelbart få en osynlig låtsassmäll i magen och hulkade dramatiskt. Hon log lite och satte dit fingret igen. Denna gång fick jag en osynlig snyting. Hon såg road ut. Det blev ett par vändor till med saker som vältes ned och ett och annat försök till utfall emot mig. Då och då gick hon tillbaka mot det där stället och jag var snabb att gå efter henne och teatraliskt tigga och be att hon inte skulle göra om det igen. Hon förde sitt finger långsamt mot väggen medan jag låtsades be för mitt liv. Varje gång hon satte fingret mot väggen låtsades jag få nya smällar och klagade och låtsasgrät: "Ååååh vad gör du meeed mig....!? Hur skall jag stå uuuuut, du tar ju kooool på miiiig!" De verkliga attackerna avtog. 

Vid ett tillfälle när hon vinglade på kanten till att drämma till mig på riktigt igen satte jag upp handen och sade tydligt: "STOPP! Tryck på väggen och ge mig en luftsmäll i stället." Hon tvekade, kämpade mot impulsen och gick mot mig igen. Ännu en gång satte jag upp handen och pekade med den andra mot platsen på väggen: "Tryck där!" Hon gick långsamt, tveksamt och satte dit fingret. Jag låtsades få en sådan smäll att jag föll dubbelvikt över en stol. Hon log nöjt. Det blev sista försöket till attack den dagen. Resten av eftermiddagen flöt på friktionsfritt.