Trött kollega?

Har du en kollega som liksom alltid är trött? Har kollegan barn med adhd, autism eller annan npf? Visst förstår man att det kan vara tufft men SÅ jobbigt kan det väl ändå inte vara? Är det inte lite överdrivet?
 
Att ha barn med npf kan vara lite som att gå på lina över ett hav med hajar. Hela tiden. Varenda minut. Att bara sätta nyckeln i dörren och gå in kan skrämma slag på någon. Att mjölken är slut kan resultera i att någon klöser sig i ansiktet. Att byta kanal på tv:n kan innebära att du får en örfil. Att telefonen ringer kan betyda att någon får en ångestattack och skriker. Att ha fredagsmys kan innebära att någon springer runt, runt och skriker samtidigt som du håller fast ostbågarna för att inte någon annan skall hälla dem i akvariet. Att åka till affären kan innebära en timmes planering. Att gå och lägga sig tidigt kan betyda att komma i säng efter klockan 02:00 och sedan bli väckt klockan 06:00 av att någon har kissat på golvet. Det gäller att tänka sig för hela tiden och planera varje ord, varje handling. Att göra detta något enstaka tillfälle kan vara utmattande. Efter en hel helg är man rätt slut. Och nej, det är faktiskt ingen överdrift. Det är såhär det kan vara. Vill du prova?